Knarklangare, raggare och nervösa skratt.

Jag minns när jag satt där bredvid dig på en bänk gjord av sten. Precis vid hamnen.
Jag vill sitta där bredvid dig på den kalla stenbänken i mina slitna shorts och med håret i en slarvig boll och kolla på raggare som åker förbi och fantisera om att killarna borta vid macken säljer knark.
Ibland drömmer jag att jag sitter där, alldeles ensam och att du dyker upp från ingenstans och säger att du saknar mig. Men jag vaknar alltid upp och inser att det bara va en underbar dröm.